Efter en tidig avfärd 09:30. Så var vi framme vid 2 tiden vid ställplatsen i Colmar. Efter att vi hade installerat oss så gick vi till gamla stan. Det var 10 min promenad till gamla stans kärna. Här trampade vi runt i en härlig solig dag.
Hittade saluhallen.
Det blev lite stopp för Vin och öl. För sedan fortsätta runt i stan.
När fötterna började tröttna så tog vi tåget med audioguide.
Men till sist var vi tillbaka till husbilen och åt middag hemma. Mina axlar orkade inte mer.
Morgonen började med att ta oss över Pyrenerna och in i Frankrike.
Sen var det ner till kusten och vidare upp på A75. En tråkigare väg får man leta efter. Lite regn fick vi. Undra om inte det var första sen Tyskland.
Uppe på en av alla ”kullar” blev det rast. Mer diesel och ut med gammalt vatten.
Lite pommes till oss.
Sista milen blev en behaglig landsväg.
Dagens ställplats blev i La Fonaine Saint Martin.
Alldeles vid en kanal.
Dagens höjdpunkt var besöket i gamla Oradour-Sur-Glane, som även kallas martyrstaden. Det var en konstig känsla att gå i ruiner som var från 1944. Vi har varit på så många ruiner från egyptiska, rommerka och Första världskriget , men här var det väldigt nära inå¥. Det satt bilder på alla invånarna med namn.
Hela byn på ca 700 dödades och stan brändes ner. 4 män och en kvinna klarade sig men alla barn dödades.
Efter det så var det dax att fortsätta söderut.
Det var dax att fylla kylen och salladslådan.
Som en van förare förde jag kundvagnen tryggt igenom Sparbutiken. Det är ofta så kallade fotbollsmål vid infarten till parkeringen(2.7 meterhinder). Här hittade vi en parkering utan vid Spar.
Dagens ställplats blev i stan Oloron-sainte-marie.
Imorgon blir det Spanien
Halv 10 så var vi iväg från Brugge. Det gick ganska snabbt ner till franska gränsen, men sen blev det lite fel och det tog ett tag innan vi var ut på farbara vägar. Sen var vi på ringvägen runt Paris i nån timme eller två. Men efter det kom vi ut på oändlig rakorna mot A20 och milen tickade iväg.
Det blev bara några stopp för att tanka och äta tills det började skymma
och vi landade på en ställplats i Oradour-Sur-Glane för imorgon titta på ruinen efter tyska framfarten i ww2
Efter en två dagars resande och nu senast jobbig (tyckte jag) upplevelse utanför Verdun sitter vi på en camping mitt i Metz.
Vi börjde gårdagen med att åka bil till Alvize som ligger mitt i Bubbelvindistriktet.
Det var en fin liten ställplats mitt i stan med biltoalett och vatten. Det stog tre bilar där när vi kom dit efter lite ”omvägar” vid tiotiden.
På morgonen såg jag att det var en Svensk bil som stog närmst, dom var på väg till franska västkusten för 3 veckor (pensionärer). 
Efter en konsultation som sa att det var en död stad(tredje gången dom stod här) så stack vi till Verdun och till forten. 
En bild säger mer än tusen ord var det någon som sa.
En sen lunch mellan skyttegravarna
Vidare till en camping i centrala Metz där vi slog läger med egen sen middag av fläskkottletet,potatisgratäng och grekisk sallad.
Imorgon far vi mot Moseldalen och köln via Wormendange. Där har vi ett POI.
Ang kommenterer:
Måste hålla med att vi var effektiva. Campingvärden varnade oss om att Franska semestern börjar i helgen så vi skulle ”hänga på låset” som man säger.
Romen är inte slut. Men om man är in och petar med mobiltelefornen så blir det väldigt konstigt. Bilder försvinner och ordningen på inlägg ändras ?
Idag så var det uppstigning med väckarklocka för att hinna iväg och få biljetter till Grotte de Rouffignac. 
Väntar på att biljettluckan ska öppna med medtagen frukost.
Efter min tolkning av den franska hemsidan så lsäpps det in 150 personer per dag på ett litet eltåg för att det inte skulle andas förlänge så målningar inte skulle förstöras.
Vi var först där och fick biljetter till första tåget med 20 talet personer. (09:00 11:00 14:00 16:00 18:00)
Till vår förvåning mötte vi 2 tåg med folk under vår resa som tog ca timme.
Men med en sån rivstart av dagen så ökade vi och for till nästa mål som var La-Roque Sant-Christophe,
som var en grottby i fem våningar i bergets vägg.
Med snabb resa till nästa stopp som också låg ca milen bort, så var vi på La Maison Fort de Reignac. 
Slottet började med grottfolk som sedan hade byggts ut till sist varit ett slott med anseende.
Men det som var speciellt var museet med samlingen av tortyrredskap. Ullningen hade varit på världstune innan.
Det var varningstext att barn inte skulle gå in utan vuxen, och jag måste säga att det var inte i underkant. Många barn fick inte gå in och vuxna lämnade rummet med tortyrredskap tidigt.
Tod ville inte vara kvar efter ha sett 2-3 redskap med bildillustrationer.
Unn var snabbt ut efter.
Det var i mina ögon helt sanslösa saker som man hade hitta på och som någon kunnat göra andra.
Efter den rysliga avslutningen for vi till Sarlat som var en mysig och trång medeltidsstad.
Var tredje affär var en delikatessaffär med gås som inriktning och olja av nötter.
På vägen hem stannade vi och köpte lite lokala viner.
sen slutar vi dagen med vin och ost utanför campern.
Med lite sorg så lämnade vi campingen där vi hade fått en av dom finaste platserna man kan tänka sig.
Med lillfia (telefonens Gps) for vi in mot land. det skulle vara 28 mil. Inget för oss tänkte jag.
Lillfia hade stakat ut den absoluta rakaste vägen utan några som helst urskillning från kostig till motorväg.
Den sistnämnda såg vi inte mycket av. 
Men som tröst så for vi igenom alla små Chateau områden som finns under Bordeaux.
När vi stannade för att sätta kylen på gas passade Unn att få full uppdatering av området
Efter ett myteri så vägrade vi följa lillfia Och åkte efter en större väg och lyssnade på ett evigt ”vänd när det är möjligt” blandat med ”Gör en U-sväng när det är möjligt”.
Sista 5 kilometern så var jag inte på min vakt och lillfia lurade in mej på en asfalterad kostig bredvid den stora vägen.
Vi tjänade ca 200 meter och fick se lite grotthål i bergkanten alldeles gratis.
Campingen som jag hade hittat sen i vintras var en fullträff igen.
Efter att stödbenen var nere så knäpptes ölen upp och sen var det dax för en ”enklare” middag”
Sen slutar dagen som vanligt med lite bloggande till min och rom eller ölens glädje.
Då har vi kommit till Frankrike som jag inte var här för en månaden sedan? Men då var det på insidan(medelhavet).
Denna gång har lyckats via Atlanten.
Från San Sebastian(underbar mat och vin stad)for vi till Biarritz och tog en guidad tur med turisttåg efter att gått bokstavligen gata upp och ner.
Efter en noga historisk och annat så stack vi med småvägar vidare upp efter kusten till dom mäktiga sanddynorna söder om Arachon .
.
Här är vi på en camping (första) och fick en fantastisk plats.
Som extra bonus slapp vi vara den stora fotoamagneten eller så var det dubbelt upp.
Men som alla campingar med mindre och som denna med ”större ” sandstränder så blir problemet också detsamma med sand överallt.
Inget är omöjligt Micke , bara fantasin sätter stopp