Sverige

Publicerad Publicerad i Europaresan 2018

Nu vet jag varför man inte ska övernatta på centrala parkeringar typ centralstationen. Det var hela tiden en massa människor i rörelse som störde nattsömnen.
Vid 8 kom vi iväg efter frukost. Vi var näst sista husbilen.

Gårdagen blev en dag som vi åkte nästan 120 mil. Från Linz till Travemünde. Det var mycket köer och vägarbeten och mycket regn i Österrike. Framåt kvällen blev det bättre väder.


Vid 11 tiden på kvällen kom vi fram och handlade lite hos Stena’s bordershop innan vi kröp i säng vid Line 6 till tt-line.
Vädret skiftade på väg över på båten. Satt på soldäck ca 2 tim. Sen mulnade det på och började regna.

Ica Maxi i Trelleborg. Nästa mål blev Ställplatsen hos Bengt i Örkelljunga som fick bli nattplats.

Nu är det bara ett par mil i morgon så är denna sommarsemester med husbilen slut.

Greklands och Albanska lappade asfaltsvägar och grusvägar kommer troligen kräva nya gummibussningar i framvagnen.

Österrike

Publicerad Publicerad i Europaresan 2018

Igår så blev det sol och bad nere på stranden fram till 3 tiden. Det är det som är Bibione

Då det blev dax för en paus med bibionelunch. Det är bubbeldricka och ett fat med fruktbitar, ostbitar och torkat kött.
Till kvällen cyklade vi in till stan via strandvägen som har blivit uppfräschad.


Tod vill absolut till en specifik restaurang som har en hel meny som är glutenfri.


Idag var det tänkt att vi skulle packa ihop tidigt och sedan gå ner till stranden till 12 för sedan åka upp till Österrikiska gränsen. Med det var så skönt att bara ligga och sova. Vi tvingade oss upp strax efter 10.
Efter fixat med motorn så den gick på alla 4 igen så var vi iväg. Jag hade en liten plan med att bara åka 16 mil.
Jag hade sett folk som solade och badade i floderna upp mot alperna i Italien åren innan när vi har åkt.

Helt fantastisk. 24 grader i vattnet som var helt underbart. Här skulle man kunna vara ett par dagar.

Efter ett par timmar så åkte vi vidare. Nu var det inte mer än 15 mil till Gailberg.

Där visste jag att det fanns wienerschnitzel. Skulle vi övernattade eller åka vidare? Efter en stunds velande så åkte vi mot väg B108. Men vid Linz så började det mörkna och vid järnvägen stod ett par husbilar så vi svängde in.

Här nattar vi.

Bibione Italien

Publicerad Publicerad i Europaresan 2018

Igår så stack vi iväg från Dubrovnik och åkte norr ut.
Första stoppet var gränsen till Bosnien. Där blev vi i nästan  en halvtimme. Bosnien tog vi på ca 25 minuter och då var det kö i 10 minuter.


Det var vad vi såg av Bosnien.

Det blev motorvägen upp till krk Nationalpark och in på en beprövad campingen Camp Krka

med pool för natten.

Tod hade blivit risig igen så det blev bara mat för två.

Vid 10 var vi iväg igen och fortsatte på motorvägen upp till Slovenien. Slovenien grejade vi under timmen till Italien. Sen var vi runt och handlade i lite affärer som vi visste om och slutligen camping Dune utanför Bibione.

Efter en behövlig dusch så blev det restaurang med glutenfria pizzor för Tods del.

Väl tillbaka var det duschen igen. Galet kvavt och fuktigt.

Dubrovnik

Publicerad Publicerad i Europaresan 2018

I förrgår så kom vi iväg riktigt tidigt.
Inte för vi var upp tidigare, men vi har blivit effektiva med att packa ihop för avfärd.
Efter att suttit i kön vid gränsövergången i bara 20 minuter var vi in i nästa nya land, Montenegro.
Här hade det kommit lite länge.
Det syntes tydlig på mer uppväxta trädgårdar, vinodlingar.
Eller klarade dom sig bättre i Kriget?
Prismässigt var det det billigare i Albanien (En melon efter vägen ca 1 sek).
Varken Montenegro eller Albanien har inte riktigt kapaciteten på sitt vägnät för den ökade bilturismen.
Det går inte fort på huvudvägarna. Räkna med dubbla tiden mot google eller andra gpsprogram säger.

Vid färjeöverfarten utanför Kotor hittade vi en camping som vi tryckte oss in innanför grindarna.
Ställde oss innanför grinden och fick ett fantastiskt tak av vindruvor som skuggade.

Efter lite svalkande dricka så cyklade vi efter kustkanten bort till Kotor (1.4 mil och tillbaka) och gjorde den stan.

 

Campingen var ingen vidare av toalett och duschsynpunkt. Men det var ”nära” till Kotor.
Efter frukost under vindruvsklasarna

Så tog vi färjan över sundet.

Där kan man inte vara Svensk och vänta på sin tur.
Bara att nyttja storleken och titta åt andra hållet, annars kommer man få vänta.
Därifrån var det inte långt till Kroatiska gränsen, ca 4 mil. Här blev vi sittande nån timme.
Men vi var riktigt glada när vi såg kön fånr andra hållet som var över 5 km till gränsen.

Nu var siktet inställd på en camping strax före Dubrovnik i Mlini, Camipng Kate. Här kom vi vid 13 tiden.
Fördelen med denna camping var att det gick båt in till Dubrovnik nere vid vattnet.

Hit ska man komma senast 15 skulle jag tro om man vill få plats.

innan det byggdes på med fler husbilar 1 meter mellan. Imorgon åker vi till nästa gränsövergång osv.

Båten tog 20-25 min och kostade 100 hr pengar ToR

kvar

Publicerad Publicerad i Europaresan 2018

Idag var vi upp ”tidigt” strax före 9 eller var det efter?
Alltid lika svårt att avgöra tiden med mörklagda takluckor/fönster och AC’n på.
Efter frukost så var det raka vägen ner till ett par solsängar och hängmatta.

Efter solande och badande i sjön som öl ca 32 grader gav i oss upp till bilen (100 meter) för lunch.
Oj, grönsakerna var slut så det blev en snabb resa upp och ut på landvägen till närmsta grönsaksförsäljare efter vägen med MC’n.
Efter det så blev det ingen mer strand för oss. Ett par ”svalkande” bad blev det. Bäst var kallvattenduschen på stranden.

Till kväll blev det egen mat vid husbilen.

Imorgon rundar vi sjön och ger oss in i Montenegro

Lake Shkodra resort

Publicerad Publicerad i Europaresan 2018

Efter 3 dagar på Campingen Pa Emer så packade vi ihop och styrde mot sjön lake Shkodra. Närmare bestämt campingen Lake Shkodar resort.
Det skulle bli en liten tripp på 13-14 mil och ta ca 2 timmar. efter 3,5 timme så var vi framme efter att tagit oss igenom Shkodra city.
Men då hade vi fått se staden Kavajë distikt’s alla moskéer och diverse avstängda och gågator i ca 50 minuter.
Efter det så skrattade vi och insåg att vi kommer aldrig att få uppleva det igen. Vissa tutade och andra gav tummen upp.
Nu när vi har kört igenom en del stadkärnor där cykel är ganska vanligt, så gissar vi att dom är heliga som kor i Indien.
Dom behöver inte följa några som helst regler.
Eller åsnekärror som kör vänstertrafik och gummor/gubbar som säljer frukt och grönsaker under broarna som skuggar på ”motorvägarna”.
Motorvägarna ska man säkrast köra i vänstra filen för i högra filen kan en bil svänga upp från en grusväg eller bromsa in och för att bara stanna?

Nog gnällt om Albanska trafiken den är inte så hemsk som vissa vill påstå och det verka gå fort framåt.
Det hela påminner om Spannien på slutet av 60 talet. Men med en rasande tillväxt är dom äldre tyvärr blir kvar eller inte hinner med.


Vägen till campingen

Campingen Lake Shkrodra verkar vara en trevlig plats.

Vattnet håller 30,5 vid 1.5 meters djup enligt Unn som har kontrollerat. Det borde kanske gå att bada i även för en badkruka som jag.
Tänkte åka vidare i morgon men blir nog kvar en dag till.